Kan förtroende skapas för e-hälsa?

4 april 2019

Förtroendet för svensk hälso- och sjukvård är högt [1], men vi står nu inför ett paradigmskifte där vården kommer att förändras radikalt genom digitalisering. Den digitala förändringen är nödvändig för att möta framtidens vårdbehov.

E-hälsa och digital vård är på väg att bli en naturlig del av vårt samhälle, men de senaste åren har nya vårdaktörer delvis kämpat i motvind. Både kvalitet och patientsäkerhet har ifrågasatts. Trots detta har patienternas efterfrågan på digital vård ökat. Hur påverkar det oss egentligen när det mänskliga vårdmötet digitaliseras allt mer? Är det möjligt att skapa förtroende för e-hälsa – som innebär ökat fokus på digitala tjänster och färre mänskliga möten?

 

De digitala vårdaktörerna har mött kritik

Digital vård, som möjliggörs genom AI och andra tekniker, kan ibland beskrivas som mirakelkuren för all hälso- och sjukvård. AI kommer bidra till att demokratisera sjukvården genom att öka tillgängligheten. Kvaliteten i vården kommer också öka genom beslutrekommendationer baserade på enorma mängder data som den mänskliga hjärnan inte kan hantera.

 

Men under de senaste åren har de digitala vårdaktörerna mött kritik – att de dränerar landstingsvården finansiellt och att det finns frågetecken kring patientsäkerheten. Andra menar att kvaliteten på diagnostiseringarna minskar då onlinedoktorerna enklare riskerar att gå miste om helhetsbilden av patienterna under videomöten. Det krävs en hel del jobb för att öka förtroendet för den digitala sjukvården. Många faktorer spelar in, och frågan är: Hur ska vi gå tillväga för att modernisera Sveriges sjukvård – och på samma gång öka tilliten för digitaliseringen?

 

Samverkan mellan flera faktorer

Förtroende för digital sjukvård skapas först när det finns en balans och samarbete mellan patient, vårdpersonal samt data och digitala verktyg. En stor trygghet finns redan i de klassiska vårdmötena där relationen byggs mellan patient och vårdpersonal via personlig kontakt. Genom att kombinera erfarenhet och kunskap som vårdpersonal besitter med intelligens och prestanda från digitala verktyg kan en mer utförlig och noggrann diagnos ställas.

 

Att en dator föreslår en behandling baserat på insamlade data om patienten tillsammans med patientens tidigare journaler, medicinska tidskrifter och annan läkemedelsinformation gör att vårdpersonalen får ett beslutsstöd i sin diagnosprocess. I och med att smartklockor, biosensorer och andra kroppsnära sensorer blir allt mer vanligt blir också patientdata enklare att samla in och använda. Dessutom får patienten en ökad insikt om sitt mående och sjukdomstillstånd tack vare all tillgängliga data från dessa hjälpmedel (se modell längst ned). 

 

Vad bör digitaliseras?

För att förstå vilka delar som bör digitaliseras krävs en ökad förståelse för patientens perspektiv. Utgångspunkten bör aldrig vara tekniken och vad som är tekniskt möjligt, utan tyngdpunkten måste ligga i en förbättrad patientupplevelse möjliggjord av digitala verktyg. Vi har konkretiserat tre fokusområden som är en viktig del av förtroendeskapandet för framtidens sjukvård.

 

1. Digitalisera rätt saker för att få ut maximal effekt av digitala lösningar, samtidigt som vårdpersonal kan fokusera på uppgifter som att bygga relation med patienten. Människa och maskin måste komplettera varandra. Ta fram en digital strategi som beskriver hur det digitala kan optimera nya vårdmodeller och vårdflöden.

 

2. Patienten måste vara i fokus när digitala verktyg utvecklas för att säkerställa patientens tilltro till e-hälsa. En bra användarresa och användarupplevelse är A och O för att skapa en trygg länk och relation mellan vårdtagare och vårdgivare via en sådan tjänst. Låt alla parter, såväl patienter som slutanvändare, vara involverade i utvecklingen av nya tjänster.

 

3. Säker och transparent användning av patientdata är viktigt för att bygga patientens förtroende för digitala verktyg. Vårdtagaren måste få möjligheten att vara insatt i och styra över vilken data som används och hur den nyttjas. Detta får dock aldrig göras på bekostad av datasäkerhet och integritet.

 

Idag finns det många olika exempel på när det digitala möter traditionell vård men det är långt ifrån tillräckligt. Målsättningen är hög, Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa 2025, enligt en vision framtagen av regeringen samt Sveriges kommuner och landsting (SKL)[2]. Fördelarna med digitaliserad sjukvård är många och kommer bidra till en ökad tillgänglighet och mer effektiva beslutsstöd. I digitaliseringen måste vårdaktörerna förstå balansen mellan människa och maskin. Utan förståelse för detta finns det risk att fel saker digitaliseras. Med en tydlig digital strategi som har användarupplevelsen i fokus läggs grunden för ett fortsatt förtroende för Sveriges hälso- och sjukvård 2.0.

 

Av Anna-Lotta Forsman och Sophia Caspár, Forefront Consulting.

 

Referenser: 

[1]Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018

[2]Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (2016). Vision e-hälsa 2025


 

Nästa nyhet

Ny tillväxtchef på Forefront Consulting

28 mars 2019