Den teknologiska utsikten

26 november 2018

Det finns ett fåtal tekniker som är, eller förväntas bli, omvälvande för företag, organisationer och samhället. Det omvälvande är inte tekniken i sig, utan användningen av den i mätbara affärsproblem. Teknikerna kan nu anses mogna för bredare användning, och bakgrunden till detta är att vi börjar se användargränssnitt till dem. Machine Learning, Deep Learning, AI och Blockchain är redan här eller närmar sig snabbt.

Machine Learning

Det mest utbredda sättet att använda sig av AI idag är genom maskininlärning. Det används mest i optimeringsscenarion för att hitta det bästa sättet att hantera en given situation. En stor mängd data analyseras av algoritmer på en eller flera datorer, för att beräkna korrelationer och utfall från tidigare data. Dessa algoritmer tar sedan fram strategier för att optimera utfall med nya datamängder av samma typ.

 

Ett framgångsrikt scenario har varit vid identifiering av relevanta DNA-sekvenser i jäst, med syfte att optimera jäsningsprocesserna. Maskininlärningslösningen som togs fram var betydligt snabbare än forskarnas manuella arbete och genererade betydligt fler relevanta DNA-strängar åt dem. Några av DNA-strängarna som upptäcktes var väntade och sammanföll med forskarnas resultat, men ett stort antal DNA-sekvenser var nya eller helt oväntade. Resultaten ledde hela forskningsområdet framåt, där DNA som dittills hade setts som ointressant, ”junk DNA”, omvärderades.

 

Deep Learning – den kognitiva AI:n

Poker och andra komplexa spel med enkla regler följer ofta Polonyi’s paradox; vi vet instinktivt vad som behöver göras, men kan inte förklara det rationellt. Dessa strategier är väl lämpade för AI med djupinlärning. Datorn lär sig grundreglerna och spelar sedan mot sig själv för att lära sig spelets strategier. Relevanta drag förstärks och bildar erfarenhetsbaserade spelstrategier. Detta leder ofta till nya sätt att spela, som överträffar vad en människa kan greppa.

 

De senaste pokerspelande maskinerna som använder AI och djupinlärning beskrivs av mänskliga spelare som så sofistikerade att människan får en läskig känsla av att datorn ”ser” deras kort. Dessa datorer skapas av vetenskapsmän som inte vet mycket om spelet i sig självt, i princip bara de grundläggande reglerna. Strategierna för spelandet utvecklas alltså av datorn.

 

Maskininlärning och djupinlärning tillsammans innebär att optimering mot ett vinnande utfall når bortom mänskliga möjligheter. Sunt förnuft, etik och moral saknas än så länge. När vi låter algoritmer ta beslut behöver vi lägga in etiska bedömningar och säkerställa att det sunda förnuftet kan råda, med stora möjligheter följer ett stort ansvar. Ett exempel på detta är när Ubers prisalgoritm för prissättning vid trängsel automatiskt chockhöjde priserna för åkturer vid ett våldsdåd i Sydney. Uber lärde sig att lägga in sunt förnuft med mänsklig hantering och stängde av algoritmen när motsvarande hände i Paris något år senare. I takt med att vi lär oss att tillvarata möjligheterna och hanterar tillkortakommandena som skevheter med dåligt indata så kommer vi alltså att kunna skapa betydligt bättre förutsättningar för att ta bättre affärsbeslut.

 

Blockchain – det andra internetparadigmet

Nu sker den andra internetrevolutionen, med ett skifte från att se internet utifrån paradigmen ”information vill vara fri”, till ett internet bestående av värdesaker/tillgångar. Blockkedjor har en stor del i detta genom förmågan att kunna lösa problem kring ägandeskap och rättigheter.

 

Ett exempel är Imogen Heap som kodade in sin låt digitalt i ett smart kontrakt – i och med detta kan låten själv ta betalt för att bli lyssnad på. Låten kan även sälja rättigheter för sin användning, helt utan inblandning av artisten, som får betalt direkt genom blockkedjetekniken. Det smarta kontraktet innehåller alla legala mekanismer som krävs för att hantera transaktionerna.

 

Ett annat exempel är hur blockkedjor löser problemet med att spendera tillgångar två gånger. En sedel kan inte användas två gånger av samma person, då det lämnas över fysiskt. Digitalt har dubbelspendering varit ett utmanande problem, tills blockkedjorna blev en realitet. Med blockkedjan kan man koppla en enskild ägare till en viss tillgång vid ett visst tillfälle, vilket bevisats fungera med till exempel Bitcoin, som bygger på blockkedjor.

 

 

Nämnda tekniker kommer innebära stora omvälvande förändringar, något som nu ligger inom en inte alltför avlägsen framtid.

 

Av: Philippe Höij – Forefront Consulting
Utifrån reflektioner kring Nordic Business Forum 2018

Nästa nyhet

AI-roboten Pepper medverkar vid event i Karlstad

23 november 2018

B